Jordbrukare och klimatförändringen

 

författare: Juuso Joona, husbonde, agronom, Tyynelä gård, Joutseno

Det enda bestående i jordbrukares liv är förändring. Tydliga tecken på klimatförändringen har kunnat skönjas under de senaste åren. Förhållandena i samhället i vår oljeberoende värld är inte stabila. Inom jordbruket kan man dock anpassa sig till förändringar samt introducera lösningar för många problem. Det är upp till jordbrukaren själv att fatta beslutet och det finns en uppsjö av olika metoder att använda sig av.

 

Pellonpientareella keskustellen voi kehittää osaamistaan. Kuva: Hanna Koikkalainen

Genom att diskutera vid åkerkanten kan man öka sin kompetens. Foto: Tyynelä gård.

 

Steg 1: Ta en närmare titt på utgångsläget

Jordbrukare bör granska utgångsläget för den egna verksamheten: vad hanteras och i vilken slags miljö: åkrar, skogar, djur, kompetens? Vilka är de rådande värdena och målen och vems är de egentligen? Är det jordbrukets ägare, lantbrukshandlare eller en investering i en ny tork eller lagård som sätter ramarna?

Hur förhåller sig gården till sin miljö såväl ekologiskt som sociologiskt? Är det ekonomin som styr eller spelar även välmåndet hos närstående och miljön samt det egna välmåendet in? Vilka är verksamhetens svaga länkar? Man bör alltså förhålla sig helhetsmässigt till jordbruket och livet.

Steg 2: Förbered dig på instabilitet

Man bör även förbereda sig på förändringar och osäkerhetsfaktorer. Hur klarar man sig om tillgången till basbehoven och odlingsresurserna begränsas av någon anledning? Vad händer om jordbrukaren blir allvarligt sjuk? Med kritisk självförsörjning avses tryggande av basbehov för liv och odling i en krissituation. I detta ingår tryggande av näring, skydd och energi.

För odlingen behövs även bl.a. frön, maskiner och reservdelar, men framför allt kompetens i planering och anpassning av odlingen. Samarbete är en resurs när personalen på den egna gården inte längre räcker till. En granne kan vid behov hoppa in och tura vid sjukdom och man kan även dela användningen av maskiner och kompetens med varandra.

Steg 3: Sträva efter effektivitet

I verksamheten på gården ska man inte endast hantera problem utan ingripa i de bakomliggande orsakerna med ett långsiktigt perspektiv. Bakom svaga skördar ligger ofta exempelvis undermålig sammansättning och tillväxtkraft i odlingsmarken och inte bristfällig gödsel eller växtskydd. Svag arbetsmotivation kan bero på dåliga relationer inom familjen och inte på en alltför gammal traktor och låg lönsamhet på avsaknad av planering och inte på att gården är alltför liten. Genom att åtgärda de verkliga orsakerna till problem kan man skapa en buffert och anpassningsförmåga för gårdens produktion och ekonomi utifall av eventuella förändringar.

Inom produktionen ska man sträva efter maximal effektivitet då det gäller närings-, energi- och kolnivåer samt täckningsbidrag. Antalseffektivitet är motiverat endast inom socialistiskt jordbruk. Den mest ekonomiskt lönsamma och miljövänligaste formen av odling är att odla livskraftiga och konkurrenskraftiga grödor. Jordbrukaren kan inte öka tillväxten hos grödan men kan avlägsna faktorer som begränsar växten. Verkligt effektiv odling utgår från ekologiska odlingsmetoder, såsom mångsidigt växelbruk, gröngödsling, blandad odling, insådda grödor, organisk gödsel, mekanisk ogräsbekämpning och kontinuerligt vegetationstäcke.

kuva: Tapio Tuomela / Luken arkisto.

Foto: Tapio Tuomela / Luke

 

Steg 4: Inhämta kompetens, fundera och diskutera

Det lönar sig att inhämta stöd för driften av gården och planeringen av denna i flera källor. Det lönar sig att repetera och fördjupa sina baskunskaper om odling, såsom jordmånens funktioner, bildningen av skörd för växter och planering av gödsling.

Det erbjuds en uppsjö av utbildningar för jordbrukar, bl.a. i ekonomi- och odlingsplanering, beslutsfattande, helhetsomfattande jordbruk samt enskilda odlingsmetoder. Rådgivare och andra jordbrukare kan ge detaljerad information och berätta om sina egna erfarenheter. På internet kan man hitta information och ladda ner bl.a. radioprogram för att få nya idéer och influenser från omvärlden.

Steg 5: Granska din närmiljö och testa olika metoder

Genom att testa olika produktions- och odlingsmetoder kan du utöka dina erfarenheter och din kompetens. Genom att granska naturen kan man lära sig hur den fungerar och försöka anpassa sin egen verksamhet enligt detta. Genom att efterlikna naturen klarar man sig ofta bättre än genom att kämpa emot den.

Ekosystemprocesser kan utnyttjas på ett mångsidigt sätt och man kan sträva efter att stärka dessa. Exempel på ekosystemprocesser är biologisk-mekanisk djupuppluckring av marken, där man med hjälp av avluckrare bidrar till att grödornas rötter kan tränga ner djupare i odlingsmarken. Ett annat bra exempel på en ekosystemprocess är tjälen, avsaknaden av vilken leder till svag övervintring hos höstgrödor och under våren till svag anpassningsbarhet särskilt i tung mark.

 

Ekosysteemiprosesseja voidaan tehostaa esimerkiksi maan rakenteen korjaamiseksi. Biologis-mekaanisessa syväkuohkeutuksessa syväjuurisia kasveja autetaan jankkurilla työntämään juurensa tiivistyneen jankon läpi. Kuva: Juuso Joona.

Ekosystemprocesser kan effektiveras exempelvis för att korrigera jordmånens sammansättning. Vid biologisk-mekanisk djupuppluckring används avluckare för att hjälpa grödor med djupgående rötter tränga igenom den undre delen av jordmånen. Foto: Tyynelä gård.

 

Steg 6: Underhåll och förbättra jordens odlingskraft och markstruktur

Odlingsmarken är jordbrukarens främsta resurs och ska behandlas därefter. Grundläggande för underhållet av odlingsmarkens tillväxtpotential är god vattenhushållning, undvikande av komprimering och genomförande av odlingsfunktioner vid rätt tidpunkt. Odlingsmarkens kapacitet ska beroende på jordarten utgöras av 20 till 50 procent vatten och 10 procent luft. Jordmånen ska alltså vara porös för att trygga gasutväxling från rötterna, upptagning av vatten och näringsämnen samt fri växt.

Ständig observation av markens sammansättning och korrigering vid behov möjliggör jämn och hög produktion med mindre belastning på miljön. Odlingsmarkens struktur kan underhållas bl.a. med hjälp av grödor med djupgånde rötter, organisk gödsel, främjande av organismverksamhet samt kalkning. Det bästa sättet att korrigera odlingsmarkens struktur är att för flerårig gröngödslad mark utföra djupuppluckring av jorden under det första året.

Steg 7: Gör dina åkrar till kolfällor

En svag markstruktur i kombination med låga halter organiskt material (kol) är ofta en faktor som begränsar skörden. Med tanke på grödornas tillväxt ska mängden organiskt material i marken uppgå till minst 3,5 procent. Man bör fästa uppmärksamhet vid balansen med organiskt material vid planering av växelbruk och gödsling. Exempelvis försnabbar odling av rotfrukter som kräver stor bearbeting nedbrytningen av material, vilket gör att man bör balansera mängden organiskt material genom att använda fleråriga gräsmarker och med organisk gödsel.

Organiskt material minskar bl.a. förekomsten av organismer och förebygger således växtsjukdomar, främjar upptagning av näringsämnen och förbygger försurning samt ökar upptagningen och genomträngningen av vatten och förebygger och förbättrar strukturen hos jorden. Genom att öka mängden organiskt material i odlingsmarken kan man alltså öka skördekapaciteten och skördepotentialen, minska utsläpp i luft och vatten samt motverka klimatförändringen. Det är även möjligt att jordbrukare i framtiden kan få ersättning för upptagning av kol i jordmånen.

Steg 8: Återvinn näringsämnen och kol

Uppfödning som utgår från gödsling och vallfoder eller splittrad bioenergiproduktion kan kombineras med åkerodling för att möjliggöra fleraårigt växelbruk och effektiv återvinning av näringsämnen på gården. I hanteringen av gödsel och organisk gödsel bör man vara uppmärksam på svinn samt gödslets eller produktens kvalitet. Gödsel ska spridas ut jämnt på alla åkrar under växtperioden i enlighet med grödornas näringsbehov. Vid behov lönar det sig att donera gödsel till växtodlingsgårdar.

Att riskfritt återföra näringsämnen från maten till primärproduktionen skulle innebära åtgärdande av den kemikaliserade konsumtionskulturen samt utveckling av systemen för avloppsvatten. Med insådd gröda och fånggröda samt ökad användning av näringsfattigt organiskt material kan man efter växtperioden lagra icke-använda näringsämnen, näringsämnen som frigörs utanför växtperioden samt näringsämnen som är bundna i kvävefixerande växter för användning under nästa skördeperiod.

Jatkuvalla kasvipeitteisyydellä voidaan hallita ravinteita ja eroosiota etenkin kasvukauden ulkopuolella. Kuvassa kultivoitu aluskasvi-valkoapila lokakuun lopulla. Kuva: Juuso Joona.

Med kontinuerligt vegetationstäcke kan man hantera näringsämnen och erosion i synnerhet utanför växtperioden. På bilden ses kultiverad vitklöver som insådd gröda i slutet av oktober. Foto: Tyynelä gård

 

Steg 9: Värna om mångfalden

En odlingsmiljö som karaktäriseras av mångfald underhåller flera av naturens egna processer och fungerar som ett skydd mot plötsliga förändringar i omgivningen. Grunden för mångfalden är bl.a. mångsidigt växelbruk, blandad odling, insådd gröda samt begränsad användning av kemikaliska bekämpningsmedel.

Mångsidiga organismer (bl.a. mikrober i jordmånen, pollinerare och naturliga fiender för skadedjur) både ovanför och under jordytan förebygger växtsjukdomar, främjar jordmånens markstruktur, frigör näringsämnen, bekämpar skadedjur och främjar pollinering. Träd, gräsmattor och buskar kryllar av liv och fungerar även som vindskydd, vilket kan öka skörden betydligt genom att påverka värme- och fuktighetsförhållanden.

Pientareiden ja valtaojien pusikoita sekä puita ja puuryhmiä säilyttämällä voidaan helposti tarjota suojaa sekä ravintoa hyönteisille, linnuille ja piennisäkkäille. Kuva: Juuso Joona.

Genom att bevara buskar vid kanter och stamledningar samt träd och trädgrupper kan man smidigt erbjuda skydd och näring för insekter, fåglar och små däggdjur. Foto: Tyynelä gård.

 

Steg 10: Samarbeta och ha en mångsidig verksamhet

Genom samarbete mellan jordbrukare och odlingsformer samt delar av förädlingskedjan kan man göra odlingen mer smidig, effektivera produktionen och öka värdet och flexibiliteten inom produktionen. Exempel på detta är andelslag för marknadsföring och införskaffning, samarbete mellan boskapsgårdar och växtodlingsgårdar inom foder och gödsel samt avtalsodling av grödor.

Mångsidigare odling av rotfrukter, grönsaker och frukter samt mångsidigare uppfödningsverksamhet skulle leda till mycket mer effektiv livsmedelsproduktion, utgöra en buffert samt skapa trygghet. Att samarbeta inom livsmedelsproduktionen skulle möjliggöra bättre användning av gårdarnas resurser, bl.a. högre avkastning per åkerareal samt en mer positiv relation mellan människan och naturen och större uppskattning för livsmedelsproduktionen.

Viljely-ympäristön monimuotoisuuden perustana on monipuolinen viljelykierto. Kuvassa rypsikasvusto. Kuva: Luken arkisto.

Grunden för mångfalden i odlingsmiljö är mångsidigt växelbruk. Här rybsgrödan. Foto: Luke.

 

Åtgärder för flexibelt jordbruk
1. Ta en närmare titt på utgångsläget
2. Förbered dig på instabilitet
3. Sträva efter effektivitet
4. Inhämta kompetens, fundera och diskutera
5. Granska din närmiljö och testa olika metoder
6. Underhåll och förbättra jordens odlingskraft och markstruktur
7. Gör dina åkrar till kolfällor
8. Återvinn näringsämnen och kol
9. Värna om mångfalden
10. Samarbeta och ha en mångsidig verksamhet

Isäntä Juuso Joona tattaripellossa. Kuva: Arttu Muukkonen.

Husbonden på boveteåkern. Foto: Arttu Muukkonen.

 

Tyynelä gård

På Tyynelä gård i Joutseno odlas ett flertal åkergrödor med ekologiska odlingsmetoder och man testar olika metoder för att anpassa sig till klimatförändringen. Växelbruket på gården inkluderar spannmåls-, olje- och proteingrödor samt fleråriga gräsmarker. För samtliga ettåriga grödor odlas insådda grödor. Jordmånens sammansättning korrigeras med markförbättrande fiber och gröngödslade gräsmarker med djupuppluckring. På gården strävar man efter kritisk självtillräcklighet inom produktionsresurserna och basresurserna samt samarbetar i stor utsträckning med andra jordbrukare. Man utvecklar ständigt den egna kompetensen och anser kunskap vara en av gårdens främsta produkter. Kunskapen förmedlas i broschyrer, tidningsartiklar samt på gårdens webbplats på adressen www.tyynelantila.fi

kuvake_varautuminenJordbrukare och klimatförändringen (2016) (pdf)

Vastaa

Sähköpostiosoitettasi ei julkaista. Pakolliset kentät on merkitty *