Projektet Klimatförändring och landsbygd

 

Projektet Klimatförändring och landsbygd förbereder landbygdsföretagaren på klimatförändringen i vardagslivet. Strävan att motverka och anpassa sig till klimatförändringen påverkar i allt högre grad jordbruks- och livsmedelsekonomin samt landsbygdens utveckling. Landsbygden spelar en central roll och utgör en möjlighet då det gäller att motverka och anpassa sig till klimatförändringen. Projektet Klimatförändring och landsbygd (”Ilmastonmuutos ja maaseutu”, ILMASE) erbjuder information och diskussion om hur klimatförändringen påverkar jordbruket och vilka möjligheter den medför samt för utvecklingen på landsbygden i en nära framtid.

Hur kan man minska utsläpp av växthusgaser på landsbygden och i lantbruket?

På landsbygden kan klimatförändringen motverkas genom att främja användning av förnybar energi, planera markanvändningen och fästa vikt vid odlingspraxis och tajming, beakta energieffektiviteten och möjligheterna att spara energi. Landsbygdens styrka vid dämpandet av klimatförändringen grundar sig bland annat på att man finner nya teknologilösningar för den förnybara energin samt ökar kolsvalgen. Genom odling av kvävebindande växter i växtföljden kan man minska köpbehovet av kvävegödsel och därigenom minska den energimängd som förbrukas vid deras framställning. Det lönar sig att återvinna näringsämnena och använda dem effektivt – till exempel genom att utnyttja näringsämnena i spillning så att så lite som möjligt går till spillo via avdunstning (eller avrinning). Insådda grödor och fånggrödor hjälper också till att ta till vara näringsämnen.

kuva: Tapio Tuomela/MTT:n arkisto.

foto: Tapio Tuomela/arkiv av Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi MTT

Hur kan man anpassa sig till klimatförändringen på landsbygden och på lantbruken?

Anpassningen kräver att man förbereder sig på olika osäkerhetsfaktorer. Förutom att klimatförändringen kräver riktade anpassningsåtgärder gäller det också att på landsortsföretagsnivå i förebyggande syfte bygga upp en bättre anpassningsförmåga. Det är fördelaktigt att höja sin egen kunskapsnivå och sprida riskerna på landsbygden till exempel genom en mångsidigare landsbygdsföretagsverksamhet och lantbruksproduktion. Kunskap förbättrar anpassningsförmågan till olika slag av förändringar som klimatförändringen förorsakar såväl direkt genom väderleksförhållanden (t.ex. extrema väderfenomen där torrperioder och översvämningar blir allt vanligare) som indirekt till exempel i form av förhöjda energipriser.

kuva: Karoliina Rimhanen/MTT:n arkisto

foto: Karoliina Rimhanen/arkiv av Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi MTT

Hur kan man minska utsläppen på sin egen lantgård?

Här är några exempel
• jag funderar på möjligheten att producera och använda förnybar energi (energikällor: trä, vind, sol, biogas)
• jag ökar åkermarkens kolsvalg och värnar om dess struktur och beskaffenhet
• jag odlar insådda grödor och fånggrödor
• jag odlar mångåriga växter
• jag minskar bearbetning särskilt på torvjordar och odlar vallväxter
• jag bryter inte ut torvmark till nya åkrar
• jag gödslar växterna efter behov
• jag lagrar gödseln sakenligt, jag sprider ut gödseln under växtperioden och myllar in den omedelbart
• jag utfodrar djuren efter behov och undviker överutfodring av protein
• jag ser till åkrarnas utdikning och täckdikenas dränering
• jag belyser och värmer upp efter behov
• jag minskar på maskinernas bränsleförbrukning

Finns det inom jordbruket win-win-lösningar, som gagnar såväl klimatet, lantgårdens ekonomi som gårdsfolket?

Ja. Till exempel en ökning av åkrarnas kolsvalg. En högre kolbindningsförmåga hos odlingsjorden uppskattas vara ett av de mest relevanta sätt för lantbruket att delta i klimat talkot. En ökning av den organiska substansen förbättrar växtens tillstånd vilket främjar odlingsjordens produktivitet och anpassning till klimatförändringen.
Genom att se till odlingsjordens beskaffenhet kan toleransen mot extrema väderförhållanden ökas. En god jordstruktur samt hög halt av organisk substans höjer jodens vattenbindande förmåga under torrperioderna och förhindrar samtidigt erosion och ytavrinning vid ösregn. Främjandet av den biologiska mångfalden genom växtföljd, mångsidig användning av växtarter och – sorter ger en bättre skördegaranti på odlingarna samt minskar riskerna. Utsikterna för en god skörd är större under olika förhållanden om åkerjordens struktur är bra.

Ett annat exempel är bevarandet av naturens mångfald. Odlingsmiljöns mångfald tjänar som garanti mot plötsliga miljöförändringar. Rikligt med levande organismer under och på jorden, inklusive jordens mikroorganismer, skadedjurens naturliga fiender och pollinerare sköter bland annat om att växtsjukdomar hämmas, bidrar till jordens grynstruktur, ser till att näringsämnen frigörs, skadedjur bekämpas samt sköter om pollineringen.

foto: ILMASOPU-projekt, Tuomas Marttila/arkiv av Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi MTT

foto: ILMASOPU-projekt, Tuomas Marttila/arkiv av Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi MTT

Vad innebär projektet klimatförändring och landsbygd?

Klimatförändring och landsbygd (ILMASE) är ett riksomfattande informationsförmedlingsprojekt med målsättning att förbereda landsbygdsföretagaren på klimatförändringen. Projektet sammanför landsbygdsföretagare, – rådgivare, beslutsfattare och forskare i syfte att klarlägga svårigheterna i och möjligheterna för att motverka klimatförändringen och vid anpassningen till den. Man eftersträvar att erbjuda uppdaterad forskningsdata om klimatförändringen i en mera jordnära form som bättre lämpar sig för landsbygdsföretagarnas aktuella informationsbehov. Samtidigt vill man uppmärksamma de mest akuta behoven som kräver vidare utredning för att kunna stärka lantbrukets och landsbygdens livskraft i Finland. Detta riksomfattande projekt, som förverkligas under åren 2011-2014, finansieras av Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland (Närings-, trafik- och miljöcentralen, ELY-centralen i Tavastland).

Vilka konkreta åtgärder vidtas i projektet Klimatförändring och landsbygd?

Inom projektet
• anordnas totalt 10-13 sammanträffanden på olika håll i Finland
• ges information via nätet på www.ilmase.fi-webbsidan om hur man inom lantbruket och på landsbygden kan motverka och anpassa sig till klimatförändringen
• skapas ett samarbetsnätverk
• görs broschyrer med olika teman enligt målgrupp, exempelvis; praktiska lösningar till odlaren för anpassning till klimatförändringen, produktion av förnybar energi på lantbruken samt odling av blandsäd
• artiklar skrivs i facktidningar
• presenteras producerat projektmaterial vid odlarevenemang
• anordnas ett slutseminarium under våren 2014

Vastaa

Sähköpostiosoitettasi ei julkaista. Pakolliset kentät on merkitty *